Statlig språkvård

Pressträffar kan vara underhållande ibland, med tanke på att man någonstans vet att de som talar oftast inte är mer än bara människor. Människor som antagligen, även använder sig av sociala medier såsom Facebook.

Med den vetskapen är det nog tur att språket som används vid pressträffarna inte är det språk, som tillämpas på Facebook eller Twitter. Detta för mig till en annan viktig fråga: Hur skulle pressträffarna och alla regeringsmöten sett ut, om alternativet hade använts i stället?

En vanlig arbetsdag i riksdagshuset
En vanlig arbetsdag i riksdagshuset

Det är nog inte helt ovanligt att cynismen, efter några år på exempelvis Facebook, stärks. I fel kretsar finner man nog att den språkvård man fortfarande värnar om här, kanske egentligen bara är en lustig liten fasad. Skillnaden nu, jämfört mot förr, är att vi numera – genom våra sociala medier – kan se in på varandras bakgårdar och få det bekräftat.

Netflix killed Donald Duck

På ”min” tid badade vi inte direkt i animerad film, så det föreföll sig nog naturligt att man hade Kalle Anka som någon slags motkompensation för att man inte sett något animerat under nästan ett helt år. Åtminstone om man bortser från det man hyrde – och Lilla Sportspegeln, som troget sände sina Tom & Jerry-krig under ganska många år. Jag började dessutom ifrågasätta Kalle Ankas monotona utbud ganska fort, efter att ha lärt mig en hel timmes filmrepliker nästan utantill.

Vi ungar växte lite och blev plötsligt vuxna. Men i stället för att minnas de plågsamma, ständigt återkommande repetitionerna varje år, började vi själva tvinga våra barn att titta. Och ingen fick öppna klapparna förrän det var över – med hänvisning till de helt fantastiska traditionerna. Men, sen hände något. Åtminstone för mig.

Youtube dök plötsligt upp och filmerna haglade tätt. 8 timmars speltid med Piff och Puff, samt ytterligare 8 timmars historierace med Kalle Anka. Ett enda stort maraton med Disney. Tätt efterföljda av Netflix, så förändrades de tidigare utbuden och man kunde plötsligt göra egna val. TV? Ha! Den behövdes praktiskt taget inte alls längre – den kastades på tippen. Så i år blev det inte alls så här, som jag precis beskrivit det. För den som drunknar i animerade titlar så blir nämligen Kalle Anka bara ”yet another god damn cartoon”.

http://www.hd.se/2016-12-27/37-miljoner-sag-kalle-anka-pa-julafton

Fråga till Vellingeblomman i Vellinge

Med facit i hand skulle jag egentligen vilja ställa en enda simpel fråga till Vellingeblomman i Vellinge. För 20 kronor hamnade ett uselt rykte kring hur kunder behandlas i butiken högst upp i Googles sökresultat (http://www.aftonbladet.se/nyheter/article19782034.ab). Var det ryktet verkligen värt att skaffa sig för den summan?

20kronorFaktum är att jag skulle vilja ställa den här frågan till varje enskild individ som tror att rykten inte sprider sig när man beter sig som en idiot. Sverige är inte som det var för 20 år sedan. Folk håller inte käften idag. Ändå finns det folk, som inte begriper det.

 

 

Svensk studie: Dödlighet kopplas till ökad dödlighet

Milk of Doom
Milk of Doom

Enligt en stor studie finns det ingenting som talar för att livet stärker skyddet mot döden. Snarare är det tvärtom och forskare från Uppsala har funnit ett samband mellan livet och att alla riskerar att dö någon gång.

Forskarna följde 61000 antiloper på savannen i östra Afrika som på 1980- och 1990-talet fick vistas bland rovdjur. Antiloperna placerades bland annat centralt i olika lejonflocker med varierande storlek – därefter räknade man ut hur många av dessa som hade överlevt dagen.

Efter drygt 20 år hade en fjärdedel av antiloperna avlidit och 17000 hade haft någon typ av fraktur. Bland honorna som följdes upp elva år efter testerna, hade 10000 avlidit och 5000 hade haft en fraktur.

Grönbete bland lejon var förenat med risker

Dessa siffror jämfördes sedan med antilopernas gräskonsumtion.

– Det vi såg var att gräsätandet inte hade någonting med deras död att göra, utan snarare att de vistats bland rovdjur, säger professor Jagt Änkerm Edrö Ven.

– De äldre antiloperna dog snabbare, då de inte kunde springa ifrån lejonen. Djuren hade också en ökad dödsrisk av att de exempelvis snubblade över sten som låg i vägen, eller halkade på fuktiga gräsfläckar.

Samma effekt på människor

För att se om människor reagerade på samma sätt, tog Uppsalaforskarna med ett antal frivilliga ut på savannen – och placerade strategiskt ut tält bland vilddjuren. Det visade sig ha exakt samma effekt. Professorn menar att det är en gammal ”sanning” att rovdjur skall vara fredliga.

– Många politiker, har alla gått med på att sprida påståenden om rovdjur som inte alls stämmer.

Vad har vi då lärt oss av allt detta? Jo, förmodligen det faktum att mänskligheten lever så pass osunt sätt att det torde vara omöjligt att peka ut en enda orsak till varför dödligheten är högre, bara för att man råkar dricka mjölk. Man kan till och med öka på statistiken, enbart genom att försöka hälla i sig ett paket lättmjölk under tiden som man försöker hålla sin bil på vägen uppe i norska fjällen.

http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/uppsala-forskare-mjolkdrickande-kopplat-till-okad-dodlighet
http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/mjolk-kan-korta-livet/
http://www.aftonbladet.se/halsa/article19771502.ab
http://www.aftonbladet.se/debatt/article19774932.ab

Pippi får inte kalla sin pappa för ”negerkung”

Nyheten att Pippi Långstrump inte längre skall få kalla sin pappa för ”Negerkung” kommer som vanligt som en chock, i det Nya Kränkta Samhället Sverige. Föga förvånande, då alla kippar efter andan när de skriker sig hesa efter yttrandefrihet och att få rädda ytterligare av vår gamla kultur från censur. Naturligtvis bortser vi från att man vänder Sverigedemokrater ryggen på demonstrationer. Då är det okej att censurera och sopa problemen under mattan.

mollekapell02[1]Men nog om Sverigedemokraterna. Jag skulle vilja prata vidare om Pippis ”Negerkungen”.

Många gånger har man valt att censurera gamla historiska klassiker såsom Tintin (i Kongo) och Jultomten. Att censurera barnfilmer och serier tycker jag normalt sett inte är okej att göra – här pratar vi stereotyper där barnen högst sannolikt inte betraktar världen på samma sätt som oss vuxna. Men när det blir så uppenbart som i Pippis fall, så är det faktiskt okej att börja klippa i materialet. Barn imiterar och tar efter vuxenvärlden. Barn ärver således allt, även de dåliga sidorna, av sina föräldrar och på så sätt förs den ”kulturella korrektheten” (PK) i att kalla varandra för ”neger” vidare. Sedan dyker problemen upp på andra ställen, så som Blackface-typer på Pride och i klassiska bakverk och ingen begriper varför.

Ni som inte själva har barn kommer dock aldrig att begripa detta. Eller så har ni barn och bara är korkade. Så för att fatta mig lite kortare än vad jag redan gjort här: För att få bort ”Generation Neger” – och för att jag skall slippa höra mina egna barn skrika det ordet vart än de kommer, så är det nog bäst att alla hjälps åt att med ta ett steg i rätt riktning. Bevara gärna kulturen, men håll skiten borta från mina barn.

http://www.svt.se/kultur/svt-rensar-ut-rasismen-ur-pippi-langstrump
http://www.svd.se/kultur/svt-rensar-bort-rasismen-ur-pippi-langstrump_3962928.svd
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2327&artikel=5977539
http://www.dn.se/ekonomi/rasismen-klipps-bort-fran-pippi-langstrump/