Hittade precis en lastgammal, men skapligt intressant artikel från Oktober 2012, i ”PC för Alla”: Därför förbjuds inte mobilerna i trafiken – som handlade om människans interagerande med mobiltelefoner i trafiken (dvs SMS och telefonsamtalande i bilen under körning). VTI har tydligen skrivit en rapport med förslagsåtgärder som skulle kunna få ned antalet trafikolyckor i trafiken, där olyckorna har en direkt anknytning till mobiltelefoni.
Vad som fick mig att reagera på den här artikeln, så till den grad att jag själv var tvungen att läsa igenom rapporten och skriva om den trots dess ålder, var följande text i ”PC för Alla”:
[…] i stället för ett förbud inledde regeringen en diskussion om robotbilar, ögonskannrar och radiostörning utanför förskolor och äldreboenden. […]
Vid första anblick låter radiostörning utanför förskolor och äldreboenden som en ren säkerhetsmässig katastrof. Skall man störa ut kommunikations-utrustning där den faktiskt behövs kommer vi att få betydligt värre problem än så, en vacker dag. Hur skall man exempelvis kunna kontakta larmtjänst via mobiltelefon, om olyckor händer utanför områden där man satt upp störningsutrustning? I rapporten står det dock inte uttryckligen något nämnt om störningsutrustning, utan istället en formulering i formen ”Styra när, var och hur kommunikation med föraren tillåts/släpps igenom”. Se bilden här till höger. Att blockera kommunikation på det sättet lär vara det sist man kan kalla för effektiv metod, för att få folk att sluta prata i mobil/smsa varandra. Effekten av en sådan förändring skulle nog snarare bli mer negativ än positiv…
Föreställ dig alla de människor som inte bryr sig om politik och som inte känner till den förändring som har gjorts av regeringen (det finns onekligen ganska många regler i trafiken som folk inte känner till, redan i dagsläget). De sitter nu i sin bil och försöker få kontakt med nätet – precis utanför en skola – som på grund av störningar gör att det ser ut som att täckningen i mobilen försvinner helt. Istället för att lägga ifrån sig telefonen och tänka ”äh, jag tar detta sen” – som normala, rationellt tänkande människor gör – så börjar dom nu ta i telefonen ännu mera. De startar om den, för de kanske tror att det bara är ett tillfälligt fel i telefonen. Plötsligt förvandlas bilföraren till en dödsmaskin och vägarna kan börja kallas för högriskzoner, där det plötsligt, för barn, blir en ren livsfara att försöka passera vägen. Alla bilförare försäker nämligen numera laga sina telefoner i just dessa områden. Ett barn blir därför också naturligtvis påkört och när samma bilförare som kört på barnet nu skall försöka kontakta ambulans, så går inte det eftersom mobilen störs av utrustningen i närheten. Inte särskilt smart, eller hur?
Rapporten innehåller även andra förslag på ”förbättringar” men jag upplever det som att väldigt många av dom innebär en extra merkostnad som garanterat bara några få skulle kunna tänka sig att betala för. För kom ihåg – alla kan ju redan köra bil PERFEKT. Dessutom finns det många bilar som inte har interagerande funktioner installerade, om man nu funderat på att göra bilen smart. Det skulle i praktiken innebära att vi har en stor andel bilar, som fortfarande kan klassas som ”högriskobjekt” på våra vägar eftersom de aldrig kommer ha samma skydd som nyare fordon. Och ingen vill väl/har väl råd att betala för det heller.
Den mest underhållande förslagsåtgärden är dock ändå den personliga assistenten, som man menar skall fungera som en hjälpreda för föraren i bilen. Vi vet ju redan nu att vi aldrig skulle kunna installera en fysisk personlig assistent som ger föraren råd. Det skulle kosta för mycket och vara totalt opraktiskt för eventuella anställda. Detta lämnar bara kvar den digitala assistenten som alternativ – som jag hellre jämför med en smart GPS. Men eftersom den skall fungera som en apparat som ger föraren råd, så kommer man sannolikt mer kunna jämföra den med en handsfree-telefon – som så klart skulle innebära samma faror som tidigare. Föraren kommer alltså tappa sin koncentration igen så fort man skall lyssna på den. Tillbaka till ruta ett alltså.
I artikeln nämns också att förbud i praktiken är värdelöst om det inte går att ”upprätthålla och kontrollera” reglerna gentemot bilföraren. Jag skulle vilja påstå att lagstiftning överhuvudtaget är lönlöst, eftersom folk oftast ändå struntar i lagar (cynisk som jag är). Vilket också nämns i rapporten.
Jag är personligen också emot ”moraliska förbud” där det egentligen handlar om, i det här fallet, eget ansvarstagande i trafiken. Men det fungerar ju inte så i bilen – där man ju som bekant fått för sig att man inte behöver det. Man är ju redan rallyproffs – minst – tills dess att man lyckas köra av vägen…
Regeringen skriver om rapporten här och den fanns att hämta hos VTI. Lyckas du ändå inte hitta rapporten någonstans så finns den även här, via bloggen. Jag har inte läst igenom rapporten grundligt, men ganska fort efter att ha kollat i den har jag börjat fundera på hur man tänkte, när man satte ihop sina förslag.