fbpx

Jag har sagt det förr och jag säger det igen: Varje ny melodifestival som sänds är ett nytt litet skandal-fiasko-julaftons-musikfestivals-röstnings-penga-jippo i sig. Av de senaste åren att döma så har tittarna alltid haft något litet att klaga på. Har det inte varit klädval så har det varit något med artisterna, telefoniproblem eller publikens ballonger, som vid några tillfällen varit på tal i år, då arrangörerna tycks ha tröttnat på de vanliga ljusen som alla lekte med förr. Suget efter att ta med sig en nål in på arenorna har varit större än någonsin.

Mest intressant för denna omgången dock, är det faktum att någon lyckades få en tyst lur i örat. Det måste ha gjort oerhört ont när den hamnade där.

Vi tittar inte  längre på melodifestivalen för att det är kul, utan för att vi skall hitta så många fel som möjligt. Det syns åtminstone skapligt tydligt på twitter, där den ena kommentaren är värre än den andra. Jag klandrar dock ingen, ty Caroline af Ugglas ger mig riktigt seriös panikångest varje gång jag hör hennes förtvivlade sångröst. Tidigare ikväll vaknade jag exempelvis plötsligt upp av mina händers kraftfulla tryck runt halsen på mig själv, samtidigt som hennes röst ekade i bakgrunden.

Så vad säger vi om detta? Att det var bättre förr? För nog var det bättre förr i just det här hänseendet – när man inte hade som mål att krama de sista kronorna ur ett numera blödande koncept. Man förlänger melodifestivalerna till ett orimligt antal sändningar, allt för att kunna hålla pengapåsarna öppna så länge som möjligt. Folk kan ju bli ganska galna när det gäller sånt här och öppnar naturligtvis sina plånböcker utan att tänka sig för.

Annat var det förr. Man hade sin nationella tävling, som varade en hel kväll. Observera: EN hel kväll. Inte åtta, nio eller tio. EN! Man plockade ut en vinnare, utan dueller och annat trams och sedan var man klar inför Grand Final. Alla höll sig till svenska språket, då man skulle företräda sitt lands ”folksånger”. Faktum är att reglerna även krävde att man sjöng på sitt eget hemspråk. Dessutom var musiken ganska unik och kunde relativt enkelt särskiljas från annan musik som spelades i radio. Simplare kunde det inte bli. Åtminstone som jag minns det, jag var ju trots allt inte så gammal. Och kanske ändrades reglerna för att man var nyfiken vad finnarna faktiskt sjöng om?

Men så är det alltså inte idag. Något har hänt. Mest sannolikt har någon ansvarig för spelreglerna snubblat på en studiokabel och skadat sig allvarligt på något som legat i vägen vid fallet. Och pengar är inblandade. Mycket pengar. Ju mer desto bättre. Idag är det viktigare att man har något att visa, för att täcka sändningstiden och för att hålla kvar tittarna i timtal, hur absurt det än månde vara. Många artister skulle i princip kunna bytas ut mot schimpanser och ingen skulle märka skillnad. Det skulle till och med vara fullt möjligt att få dom att gå vidare – OCH vinna. Helst skulle melodifestivalen vara en dokusåpa, så att man köra en 100-dagarsvariant på spektaklet, med Adam Alsing som programledare. Det är ju trots allt då, som man kan få loss de pengar man vill ha från tittarna. Men visst, inte mig emot – jag får ju ännu mera att klaga på.

Men för att vara riktigt ärlig – när till och med mellanakterna är bättre än bidragen som är med, då vet vi med säkerhet att något har gått riktigt illa.

Schlager-Länkar

Hela landet enas i hat mot Melodifestivalen
Orättvisorna ska bort
Tittare kunde inte rösta
Schlagerbloggen
http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/melodifestivalen/article16344663.ab
http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/melodifestivalen/article16344508.ab
http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/melodifestivalen/article16344334.ab
http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/melodifestivalen/article16344773.ab


http://www.expressen.se/noje/melodifestivalen/tipset-till-hoffsten—tupera-framharet/

http://www.expressen.se/noje/melodifestivalen/danny-fick-blackout-det-var-hemskt/
http://www.expressen.se/noje/melodifestivalen/peter-joback-tokhyllas-efter-framtradandet/
http://www.expressen.se/noje/melodifestivalen/danny-om-kroppen-den-har-forfallit/

http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/article16345226.ab

av Tornevall

Fotograf, musiker, filmare. Estetikens alla nyanser i ett, kombinerat med humor och ett förflutet inom vård- nöjes- och programmeringsbranscher.

7 svar på ”Tittaren fick en tyst lur i örat – Vårdas på sjukhus”

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.