”Jag bryr mig inte” – Jo det gör du! Om kontraproduktiva handlingar i sociala medier

I sociala medier styr algoritmer showen genom att premiera innehåll som skapar interaktion. Så ironiskt nog, ju mer du klagar på något du ogillar genom att kommentera, desto mer kommer du (och alla andra) att få se eländet du skapar. Det är en cykel av engagemang som inte bara fångar dig i ett nät av oändlig frustration, utan också sprider det du vill undvika. Välkommen till paradoxen där dina protester bidrar till att du får se mer av det du inte gillar.

Se fördjupning nedan.

---

Företeelsen med engagemang

En bok i synnerhet beskriver företeelsen engagemang på ett pedagogiskt sätt. ”Zucked” av Roger McNamee beskriver hur Facebook använder sig av känslomässig påverkan för att öka användarnas närvaro och engagemang. Innehåll som framkallar starka känslor, rädsla och ilska, ger en mer enhetlig reaktion bland en bred publik. Användare som är upprörda tenderar att konsumera och dela mer innehåll och i motsats till detta bidrar likgiltiga användare med relativt lite värde för Facebook. Alltså de som inte reagerar alls.

Även om det ser ut som att algoritmerna ger användarna det de vill ha, är det faktiskt så att algoritmerna manipulerar användarens uppmärksamhet mot det Facebook vill. Algoritmerna väljer inlägg som är avsedda att trycka på känslomässiga knappar eftersom skrämma användare eller göra dem arga ökar tiden de spenderar på sidan. Därför lär sig också Facebook vad du reagerar på och ger dig mer av det.

När det kommer till gulliga katter och andra bedårande innehåll som valpfoton och bilder på bebisar, så väcker de också känslor men ofta av glädje och lycka, vilket kan ge en positiv reaktion men är inte alltid lika enhetlig som reaktionerna som ödlehjärnan kan framkalla. Alla reagerar inte på samma sätt på positivt innehåll; till exempel kan vissa även bli avundsjuka.

Boken handlar så klart inte bara om algoritmer utan även om Roger McNamees resa från en stolt investerare och mentor till tech-eliten till en kritisk röst mot Facebooks påverkan på demokratin. Det är en varningsklocka om de faror som den oreglerade uppmärksamhetsekonomin utgör mot samhället.

Ökat engagemang ger ökad spridning

I de fall där individer med starka invändningar mot vissa typer av innehåll, till exempel reklam som hyllar mångfald, engagerar sig genom att kommentera eller dela, spelar de omedvetet efter Facebooks regler. Deras agerande, inklusive användning av ”ogilla”-reaktioner, skriver ”jag bryr mig inte”eller ”woke!”-kommentarer i protest, ökar de automatiskt innehållets algoritmiska betydelse och synlighet för en större publik.

Några egna delningar med innehållet behövs inte, då sociala medier har andra mekanismer som talar om för personens vänner i flera led att ett engagemang har skett. Inläggen sorteras upp i innehåll som är värt att visas upp för fler automatiskt – och når ut till flera. Detta leder paradoxalt nog till att de som skriker högst, själva bidrar till en bredare spridning av det budskap de vill egentligen bekämpa.

Studier om hur användarengagemang påverkar Facebooks algoritm

En studie publicerad i Emerald Insight undersökte hur olika sätt att rama in meddelanden påverkar användarnas engagemangsbeteende på Facebook.Studien fann att både positivt och negativt inramade kommentarer leder till ökat användarengagemang.

En artikel i PLOS ONE utforskade samspelet mellan viraliteten hos kontroversiella ämnen och hur de kan utlösa upphetsade diskussioner och eventuellt öka användarnas polarisering.Forskarna genomförde en kvantitativ analys på Facebook och fann liknande mönster i engagemangsdynamiken för dessa ämnen.

En annan analys diskuterade landsspecifikt engagemang på Facebook och dess inverkan på algoritmen.Studien ger insikter i komplexiteten hos landsspecifikt engagemang och dess påverkan på Facebooks algoritm.

Science har publicerat fyra artiklar som beskriver resultaten av den amerikanska 2020 Facebook och Instagram Election Study, som belyste sociala mediers påverkan på polarisering och begränsningarna med att göra förändringar i nyhetsflödesalgoritmerna.

Värdet i att ändå kommentera

En del säger att det är värt att kommentera, inte minst för att de vill visa sitt motstånd men i själva verket är det alltså enbart korkat. Visst är väl detta ett intressant sätt att berätta att man inte bryr sig, sett utifrån att man egentligen inte gör det?

Håll tyst i stället

Om du vill göra visst innehåll mindre synligt, inte bara för dig själv utan även för andra, är den skarpaste taktiken att helt enkelt låta bli att engagera dig i det. På plattformar som Facebook betyder avsaknaden av interaktion att innehållet inte uppfattas som fängslande eller relevant, vilket kraftigt minskar chansen att det poppar upp i andras nyhetsflöden.

Att undvika att ge uppmärksamhet till innehåll man inte står bakom är grundläggande, särskilt om du vill markera för andra att de borde göra detsamma. Genom att inte mata algoritmerna med likes, kommentarer eller delningar minskar du också spridningen.