Jag bodde i Södertälje i några år. Det är en härlig stad, men många bilförare verkade inte kunna köra bil och förstod sällan reglerna. Detta gjorde mig cynisk mot bilister – som senare ledde till att Projekt Roadrage åren 2011-2013 grundlades. För att ventilera min frustration på den här tiden, skrev jag några rim 1999 (när jag lyckades komma ihåg att göra det) i en textfil. Men texten glömdes bort eftersom jag var dålig på att färdigställa den. För några dagar sedan hittade jag dokumentet igen medan jag letade efter något annat (Android-samplingar).
Med AI:s framsteg tänkte jag att det skulle vara intressant att se hur den skulle tolka texten. Jag matade in den i Udio, lade till några verser och genererade musiken. Resultatet blev en lättsam version som kändes genuin och som därför behövde avslutas.
Det är viktigt att notera att ljudkvaliteten fortfarande inte är särskilt hög, även om Udio har gjort större framsteg än Suno. Udio erbjuder möjligheten att välja ljudkvalitet beroende på hur mycket tålamod man har för att vänta på att processen ska bli klar. Genom att välja högsta kvalitet lyckades jag på något sätt frigöra röstspåret, så att det kunde bearbetas och göras tydligare. Det är här både Suno och Udio ofta utmärker sig negativt med sin fruktansvärt låga ljudkvalitet, vilket gör att AI-musik lätt kan identifieras. Ljudet låter som om det har processats genom en 64 Kbps-kompression, särskilt om man jämför med Elevenlabs rapporter under 2024, där man ”lyckats få den att sjunga” med hög kvalitet.
Efter att grunden i musiken var lagd, började jag bearbeta röst, melodi och rytmen. För att få bort känslan av låg instrument- och ljudkvalitet fick låten även lite fler element. Sedan återinläste jag textslingan och körde den genom Audimee, som är en otroligt smidig tjänst för att bygga om röstspår till något helt nytt. Resultatet blev så här: ”Den Vettlösa Bilföraren”.