”S har haft 8 år på sig att förstöra Sverige” – Debunked
Det florerar ofta påståenden att Socialdemokraterna haft många år på sig att ”förstöra Sverige” – i synnerhet från krafter som kommer från högersidan. Men stämmer det verkligen?
Nej, det gör det naturligtvis inte.
Socialdemokraterna har under de senaste 20 åren antingen styrt i minoritet eller varit i opposition, vilket kraftigt begränsat deras möjligheter att ensamma påverka Sveriges utveckling. Under åtta av dessa år (2006–2014) var de i opposition medan de i tolv år (2002–2006, 2014–2022) styrde i minoritet, vilket krävde omfattande kompromisser med samarbetspartier med skilda politiska prioriteringar. Detta har resulterat i att flera välfärdsreformer fått stå tillbaka under dessa perioder.
Källa som använts i den här texten: https://www.val.se/valresultat
Förklaring
En närmare titt på valresultat, mandatfördelning och regeringsbildningar visar alltså en betydligt mer nyanserad verklighet. Socialdemokraterna har ofta fått styra Sverige i minoritet, vilket innebär att de saknat egen majoritet i riksdagen och därmed varit beroende av stöd från andra partier för att driva igenom sin politik. Det innebär att många av de beslut och förändringar som skett under Socialdemokraternas tid vid makten är resultatet av kompromisser och samarbete med andra partier, både till vänster och till höger. Utifrån högerns helt egna synsätt, så blir det därför högern som förstört landet i nästan 20 år.
Det innebär därför att det i många fall inte alltid blivit Socialdemokraternas förslag som drivits igenom. Många välfärdsförslag och reformidéer som Socialdemokraterna har föreslagit har gått om intet på grund av att andra krafter i riksdagen varit med och bestämt. I flera fall har Socialdemokraterna tvingats kompromissa bort kärnfrågor för att överhuvudtaget kunna få igenom någon politik alls. Detta har inte bara begränsat möjligheterna till långsiktiga reformer, utan också påverkat hur mycket Socialdemokraterna kunnat genomföra av sin egen agenda under de år de haft regeringsmakten.
Blockfördelningen
Låt oss titta närmare på blockfördelningen och vilka samarbeten som varit nödvändiga för regeringsbildning.
2002 (Vänsterblocket, Socialdemokraterna med Göran Persson):
Vänsterblocket bestod av Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet, som tillsammans hade 191 mandat, vilket gav dem en klar majoritet. Dock regerade Socialdemokraterna i minoritet med sina 144 mandat och förlitade sig på parlamentariskt stöd från Miljöpartiet (17 mandat) och Vänsterpartiet (30 mandat). Samarbetet innebar att vänsterblocket kunde genomföra sin politik, men det krävdes fortfarande kompromisser för att nå överenskommelser med stödpartierna.
2006 (Högerblocket, Moderaterna med Fredrik Reinfeldt):
Högerblocket, organiserat som Alliansen (Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet, och Kristdemokraterna), hade tillsammans 178 mandat, vilket gav dem en knapp majoritet. Detta gjorde det möjligt för högerblocket att regera relativt stabilt, utan behov av stöd från andra partier. Alliansens majoritet markerade en tydlig förändring från tidigare vänsterdominans i svensk politik.
2010 (Högerblocket, Moderaterna med Fredrik Reinfeldt):
Efter valet 2010 fick högerblocket (Alliansen) totalt 173 mandat, vilket innebar att de förlorade sin majoritet. Trots detta fortsatte Alliansen att regera i minoritet, då inget av de andra blocken kunde samla en majoritet för att stoppa dem. Sverigedemokraterna, som kom in i riksdagen för första gången med 20 mandat, fick en vågmästarroll och kunde påverka blockens dynamik utan att formellt ingå i något samarbete.
2014 (Vänsterblocket, Socialdemokraterna med Stefan Löfven):
Vänsterblocket, med Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet, hade tillsammans 159 mandat, vilket inte nådde upp till majoritetsgränsen på 175 mandat. Socialdemokraterna bildade en regering i minoritet med Miljöpartiet (tillsammans 138 mandat) och förlitade sig på stöd från Vänsterpartiet (21 mandat). Detta gjorde att vänsterblocket fick kompromissa och söka bredare stöd för att få igenom sin politik.
2018 (Vänsterblocket, Socialdemokraterna med Stefan Löfven):
Vänsterblocket var fortsatt i minoritet med totalt 144 mandat (Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet). För att kunna bilda regering slöt Socialdemokraterna och Miljöpartiet det så kallade Januariavtalet med Centerpartiet och Liberalerna, vilka inte formellt tillhörde vänsterblocket. Detta gjorde det möjligt att samla stöd för en minoritetsregering, men det ledde också till omfattande kompromisser, där vänsterblockets traditionella välfärdspolitik delvis fick stå tillbaka för liberalare reformer.
2022 (Högerblocket, Moderaterna med Ulf Kristersson):
Efter valet 2022 var högerblocket (Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna) i minoritet med 127 mandat. Med stöd från Sverigedemokraterna (73 mandat), som agerade samarbetsparti utanför regeringen, kunde högerblocket samla en majoritet. Detta innebar att vänsterblocket, trots Socialdemokraternas starka valresultat på 107 mandat, inte kunde förhindra regeringsskiftet.
Valresultat som använts i genomgången
År | Vänsterblock | Högerblock | S minoritetsstyre | Styrande parti | Statsminister | S Mandat |
---|---|---|---|---|---|---|
2002 | 191 | 158 | Socialdemokraterna | Göran Persson | 144 | |
2006 | 171 | 178 | Moderaterna | Fredrik Reinfeldt | 130 | |
2010 | 156 | 173 | Moderaterna | Fredrik Reinfeldt | 112 | |
2014 | 159 | 141 | Socialdemokraterna | Stefan Löfven | 113 | |
2018 | 144 | 143 | Socialdemokraterna | Stefan Löfven | 100 | |
2022 | 149 | 127 | Moderaterna | Ulf Kristersson | 107 |
Valresultat i bilder (från val.se)
Valresultaten är ett bildspel. Tryck på pilarna i respektive riktning för att bläddra bland åren.
Upptäck mer från Tornevall
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.